Fredag i Stockholm i juli och solen har stekt hela dagen. På ett något panikartat kontor fick jag till slut nog och packade ihop vid 15-snåret och tog min hund, min dator och jobbpapper och åkte hem tidigare för att åka och bada. Jag tog cykeln ner till Långsjön och doppade min svettiga och fredagsstressiga kropp i ett ljuvligt 22-gradigt vatten. Bada är jag bra på. Jag simmade till och med tvärs över sjön (den är minimal) och försökte mig på att så smidigt som möjligt glida upp och lägga mig på klipphällen. Den var för hal så jag sket i det och simmade tillbaka till den pyttelilla, proppfulla mini-sandstranden vid Långsjöns kant. Där låg jag och funderade i solen på helgen som nu tar plats.
Alla är bortresta. Varenda kotte jag känner (well...nästan) har lämnat stan och mig. Det är Ove och jag för hela slanten. Jag har lite rastlöshet inombords. Och jag vet precis varför. Jag längtar efter någon. Han vet vem han är. Det kanske du vet också som läser detta - men jag nämner inget namn, mer än att jag längtar. Det är fint i sig. Vad det än innebär och leder till så känns det fint.
Helgen kommer gå fort dock. Framför allt om solen forsätter skina för då måste jag ju jobba på att få lite solbränna innan jag stänger in mig på kontoret på måndag igen. Jag kommer jobba också en del. Sitter lite tight till vad gäller vissa jobbgrejer så nu får jag ta fram gnistan och köra på. Jag kommer träna, laga god mat och hänga med Ove. Får jag hundvakt på söndag eftermiddag kanske jag ska träffa Jessica, min gamla högstadiekompis, som är uppe på jobb i Stockholm.
Kom just på att det är bättre att skriva om det som jag tänkt göra när jag faktiskt gjort det. Eller hur?
Det där med att bada funderar jag mycket på. Jag lärde mig simma sommaren jag fyllde 3, eller var det 4? Jag minns inte. Innan jag började första klass hade jag tagit simmärket bronsmagistern. Jag vill inte skryta - men hallå!!!! Varför såg man inte till att jag satsade på en simmarkarriär. Jag hade ju haft långa snygga muskler och varit stark som en oxe och säkert noll celluliter och alltid rena porer. Alltså, jag kollade på en sådan där lista vad man måste klara av för att ta det där märket. Jag skulle inte klara det idag, 30 år äldre, säkert 50 centimeter längre och ja...vet inte men typ 40 kg tyngre och lite mer hjärna.
Vid 6 års ålder klarade jag att:
- simma 2000 m
- simma 1000 m ryggsim
- simma 1000 m med kläderna på
- livräddning på 1 min 50 sek för prov a som innebär; Simma med livboj 25 meter, därefter dykning efter föremål eller person på 1,75-2,50 meters djup*. Ilandföring av personen i bojen 25 meter.
- konstatera andningsstopp och förbereda för inblåsningsmetoden efter, men i direkt anslutning till ilandföringen.
- utföra följande ilandföringssätt: Bogsera i livboj, huvudfattning, enarms bröstfattning och tvåhands armfattning.
- trampa vatten i 12 minuter
- flyta i 12 minuter (det skulle jag nog klara idag också).
Om jag någonsin får en unge som simmar hälften så bra som jag gjorde vid den åldern så är det bara att köra.
Alla bad är bra!
Så där - nu har jag skryt färdigt för ikväll. Dags att hämta tvätten, rasta hunden och försöka sluta irritera mig på en liten bit av min nedre framtand som jag tror gått av för helt plötsligt är den tanden helt vass och har skurit upp min tunga lite.
Förresten har jag nu en fin klänning från
By Malene Birger att ha på mig på min lillebrors bröllop. Till den måste jag så klart ha ett par bra, höga skor. Det blir ett uppdrag för semestern i augusti.
Mot helg och allt som nu kommer hända - eller inte. Jag önskar dig en trevlig sådan!
TTFN!
- Ulrika
